Uttråkad och ensam presterar man så gott man kan!
Har jag drabbats av Den typiska tröttheten eller helt enkelt bara överflöd av tristess?
Jag skulle aldrig hoppa av skolan nu när jag är så nära att ta studenten...
även om jag vill.. Känns som om jag bara går omkring just nu, inte som det var förut.. känslan att JAG är den där personen som bara hänger efter gruppen.. som inte är med i disskusioner eller säger sin mening. Bara hänger efter som en tyst mus.
Sen om det är så eller om det begränsas vid min inbillning, det vet jag inte..
Pressen har blivit större, och jag vet inte om jag har utvecklats så mycket som jag trodde jag skulle.
Eller så har jag det, men jag ser det inte än..
Att ta studenten med bra betyg och en hög med erfarenheter bakom sig skulle vara skönt, men jag kanske inte orkar prestera längre? iaf inte mitt bästa... eller gör jag det? klarar jag det nu, ensam som jag är?
det återstår att se..
just nu kan man inte göra mer än att hoppas..
//annelie.
